|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets betänkande
2006:9
|
|
|
|
Kvinnohistoria – om diakonissors liv och verksamhet i Svenska kyrkan
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2006:31 i vilken föreslås att Kyrkostyrelsen skall ge stöd till forskning om diakonins kvinnohistoria och dess betydelse för det svenska samhället.
Budgetutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över ärendet. Deras yttrande B 2006:7y bifogas som bilaga 1 till detta betänkande.
Utskottet konstaterar att det redan finns en relativt omfattande forskning om det diakonala arbetets historia inom Svenska kyrkan och föreslår därför att Kyrkomötet skall avslå motionen.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:31.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2006:31 av Seth Henriksson och Febe Björklund, Kvinnohistoria – om diakonissors liv och verksamhet i Svenska kyrkan
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ge stöd till forskning om diakonins kvinnohistoria och dess betydelse för det svenska samhället.
Andra utskott
Budgetutskottet anser att förslaget till beslut går att förena med föreslagen inriktning i Mål och rambudgetskrivelsen. Däremot anser inte utskottet att förslaget motiverar en utökad kostnadsram. Det menar därför att Kyrkolivsutskottet vid ett bifall till motionen bör ge Kyrkostyrelsen vägledning i hur resurser för ett verkställande kan frigöras genom förändringar i nu föreslagen verksamhet.
Utskottet
Bakgrund
Under 1850-talet ifrågasattes ståndssamhällets grundvalar och liberalismen fick sitt genombrott i Sverige. De samhällsförändringar som ståndssamhällets fall och industrialismen förde med sig, med stora folkomflyttningar från landsbygden till städerna ledde såväl till en ny typ som ett nytt uppmärksammande av sociala problem som fattigdom, trångboddhet, spritmissbruk, prostitution och arbetslöshet.
Det var i den situationen som Sverige nåddes av den tyska pietistiska väckelserörelsen och att det var ur den och den lågkyrkliga rörelsen som ett sällskap för grundande av en diakonissanstalt i Stockholm efter en modell ifrån Tyskland uppstod.
Diakonissanstalten i Stockholm invigdes 1851. Den ansågs kunna befrämja ett dubbelt syfte, dels rädda själar genom sjukvård, undervisning etc. och dels utbilda kvinnor till denna uppgift. Den svenska institutionsdiakonin har sedan under sin cirka 150-åriga historia tagit sig uttryck inom såväl offentliga institutioner som i församlingsdiakoni. Den första diakonissan i församlingstjänst började 1864 i Adolf Fredriks församling i Stockholm.
Motionärerna anser att forskning om diakonissors liv och verksamhet i Svenska kyrkan, från mitten av 1800-talet och framåt, skulle bidra med kunskap om ett område av Svenska kyrkans kvinnohistoria och dess betydelse för det svenska samhället. Motionärerna föreslår därför att sådan forskning skall stödjas.
Forskning utförd på Svenska kyrkans nationella nivå
Dåvarande Svenska kyrkans forskningsavdelning samordnade utgivandet av Sveriges kyrkohistoria i 8 band, vilket uppmärksammades av förra årets kyrkomöte. I Band 7, Folkväckelsen och kyrkoförnyelsens tid, för perioden 1860–1912 har huvudförfattaren Oloph Bexell belyst kyrkan och det sociala arbetet under 1800-talet i en ingående och utförlig presentation.
Svenska kyrkans forskningsenhet på kyrkokansliet har också aktivt medverkat i projektet om syföreningarnas historia. Ett av resultaten var Cecilia Wejryds bok, publicerad 2005 som nr 1 i FORSKNING FÖR KYRKAN: Svenska kyrkans syföreningar 1844–2003.
Forskningsenheten har också bidragit till ett symposium, Diakoni och samhälle i svensk kyrkohistoria. Tre av föredragen är publicerade i Kyrkohistorisk Årsskrift 2002.
I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet var Sven-Erik Brodd anställd för forskning av Svenska kyrkan på Kyrkans internationella studieavdelning, KISA. Under hans tid initierades diakoniforskning, vilket resulterat i flera publikationer och studier som exempelvis Diakonatet. Från ecklesiologi till pastoral praxis (1993).
Efter ett kyrkomötesinitiativ om stöd till forskarstudier (KmSkr 2000:18, Kl 2000:13, KMot 2000:64) beviljar Svenska kyrkans forskningsråd doktorandstipendier. En av dessa doktorander Charlotte Engel disputerar i september 2006. Hennes avhandling heter Svenska kyrkans sociala arbete – för vem och varför? Den är en religionssociologisk studie av ett diakonalt dilemma och behandlar den moderna diakonin i församlingslivet samt undersöker spänningen mellan diakonal retorik och praktik i ett samtida perspektiv.
Forskning om diakonissor
Förutom dessa ovan nämnda konkreta bidrag från Svenska kyrkans forskning till det forskningsfält som motionärerna lyfter fram i sin motion kan nämnas följande foskningsbidrag om 1800-talets diakoni:
♦ Tuulikki Koivunen Bylund, Frukta icke, allenast tro. Ebba Boström och Samariterhemmet 1882–1902. Avhandlingen behandlar E Boströms ledning av Samariterhemmet ur ett i första hand personbiografiskt perspektiv.
♦ Gunnel Elmund (2005), Det kvinnliga diakonatet som kall. Johan Christoffer Brings syn på diakonissverksamhetens uppgift och form. Belyser den teologiska utveckling som skedde i samband med J C Brings tillträde som föreståndare 1862.
♦ Anna Jansdotter (2004), Ansikte mot ansikte: räddningsarbete bland prostituerade kvinnor i Sverige, 1850-1920. I avhandlingen visas på komplexiteten inom kristet socialt arbete.
♦ Elisabeth Christiansson (2006), Kyrklig och social reform: motiveringar till diakoni 1845–1965. Avhandlingen kartlägger och analyserar hur diakoniinstitutionernas företrädare och tillskyndare vid olika tider har motiverat verksamheten, samt hur dessa motiveringar kan relateras till samtida idéströmningar. I avhandlingen betraktas institutionsdiakonin som en del av och en drivkraft i den sociala diskursen dvs. de begreppsliga förutsättningar som bestämmer fenomen som ”sociala”.
Diakonin under 1800-talet har således avsatt flera nya avhandlingar och böcker, som till stora delar täcker det som motionärerna formulerar i forskningsuppdraget.
Ytterligare forskning
Utöver den redan ovan nämnda forskningen har det såväl tidigare under 1900-talet som nu i början på 2000-talets bedrivits bl.a. följande forskning om diakonins historia:
♦ Sture Järpemo (1977) Väckelse och kyrkans reform. Från religiös sällskapsbildning i Stockholm till inre mission och samfund 1771–1858. I avhandlingen tydliggörs de fria kristna organisationernas, till vilka de diakonala sällskapen hörde, relationer till kyrka och stat under den i titeln angivna tidsperioden.
♦ Gunnel Elmund (1973), Den kvinnliga diakonien i Sverige 1849–1861. Avhandlingen belyser omständigheterna kring den kvinnliga diakonins genombrott i Sverige liksom utvecklingen vid Diakonissanstalten de första tio åren.
♦ Helena Inghammar (2006) Från moderhuset till domkyrkan. Upptagning, invigning och vigning av diakoner och diakonissor i Svenska kyrkan 1855–1999. Avhandlingen belyser synen på diakonatet inom Svenska kyrkan genom analys av vigningsritualen. Avhandlingen visar att synen på diakonatet genomgått stora förändringar.
♦ Elisabeth Christiansson (2003) ”Först och framförallt själen”. Diakonins tankevärld omkring år 1850. I licentiatuppsatsen analyseras de motiv som fungerade legitimerande för initiering av kvinnlig diakoni i Sverige.
♦ Göran Åberg (2005) Emilie Petersén, ”Mormor på Herrestad” och hennes nätverk. Boken behandlar den väckelsekristna profilen E Petersén som vid mitten av 1800-talet ägnade sig åt ett omfattande karitativt arbete i Småland.
♦ Carl-Henrik Martling (1971) Diakon, veniat, assistentpräst? Till frågan om den kyrkliga lekmannaförkunnelsen förr och nu. Boken behandlar diskussionen om ett manligt diakonat inom Svenska kyrkan.
♦ Harry Nyberg (1975) Från väckelsemiljö till kyrkomedvetande i kyrkokris. En studie i Nils Lövgrens utveckling 1852-1896/98. Den manliga diakonins initiativtagare N Lövgren och hans tankevärld skildras i denna bok.
♦ Göran Gellerstam (1971) Från fattigvård till församlingsvård. Utvecklingslinjer inom fattigvård och diakoni i Sverige 1871– omkring 1895. Avhandlingen undersöker hur den kyrkliga församlingsvården under 1890-talet organisatoriskt och idémässigt påverkades av den pågående debatten om fattigvårdens organisation.
♦ Anders Arner (1923) Studier öfver Svenska Kyrkans ställning till frågan om de fattigas vård under 1800-talet. I studien analyseras Svenska kyrkans hållning i fattigvårdsfrågor under 1800-talet mot bakgrund av samhällsutvecklingen.
♦ Karl-Anders Hjortskull (1981) Från kärleksverksamhet till läkandemiljö. Diakonins ställning i kyrka och samhälle 1951–1975. Avhandlingen belyser diakonin under efterkrigstiden. I ett idéhistoriskt och teologiskt sammanhang belyser författaren den principiella spänningen mellan diakoni som professionellt socialt, vårdande och utbildande arbete inom ramen för samhällets institutioner och diakoni som en själavårdande funktion inom ramen för den kyrkliga församlingen.
♦ Thorsten Levenstam (1981) Kyrklig diakoni och samhällets omsorgsarbete omkring 1850–1975. I detta översiktsverk lyfter författaren fram diakonins pionjärinsatser inom det sociala arbetet och pekar på det spänningsfyllda förhållandet som periodvis rått mellan diakonin och statsmakten.
Vid Diakonivetenskapliga Institutet i Uppsala (DVI) bedrivs forskning och undervisning inom det diakonivetenskapliga ämnesområdet. Detta har sitt fokus på kyrkornas sociala/ diakonala handlande inom ramen för olika europeiska välfärdssystem.
Inom ämnesområdet ryms studier av kyrklig diakoni i historia och nutid, studier av etiska och existentiella problem, men också av hälso- och socialpolitiska frågor. Metoder och perspektiv från framför allt religions-, samhälls- och vårdvetenskap integreras i diakonivetenskapen. Institutets verksamhet drivs i samarbete mellan Uppsala universitet och Diakonistiftelsen Samariterhemmet. Bland den forskning som bedrivits där kan nämnas följande:
♦ Annette Leis (2004) Den kyrkliga diakonins roll inom ramen för två välfärdssystem. En jämförande fallstudie av två diakoniinstitutioner i Sverige och Tyskland. I avhandlingen jämförs diakonins samhälleliga och kyrkliga förutsättningar för att fungera som välfärdsproducenter i Tyskland och Sverige.
♦ Anders Bäckstöm (1994) För att tjäna. En studie av diakoniuppfattningar hos kyrkliga befattningshavare.
♦ AndersBäckström (2001) Svenska kyrkan som välfärdsaktör i en global kultur. En studie av religion och omsorg.
♦ Eva Jeppson-Grassman (2001) Socialt arbete i församlingens hägn.
Det har även bedrivits en samtida systematisk-teologiskt inriktad forskning kring diakoni. Exempel ifrån den forskningen är följande:
♦ Sven-Erik Brodd (2005) Diakonen i mässan. En praktisk diakoni för diakoner.
♦ Erik Blennberger, Mats J Hansson och Rolf Ståhl (1999) Diakoni – teologi, ideologi, praxis.
Överväganden
Det är ett viktigt arbete som diakonissor genom åren utfört och utskottet känner stor tacksamhet över det. Utskottet konstaterar att det redan finns en relativt omfattande forskning om det diakonala arbetets historia inom Svenska kyrkan men kunskapen om den skulle behöva spridas ytterligare. Detta kan också ske på andra sätt än genom forskningsrapporter.
Det som motionärerna efterfrågar finns bl.a. i Tuulikki Koivunen Bylunds avhandling Frukta icke, allenast tro. Ebba Boström och Samariterhemmet 1882–1902 samt i Elisabeth Christianssons avhandling Kyrklig och social reform: motiveringar till diakoni 1845–1965. Utöver den forskning som nämns i bakgrundstexten har också en hel del skrivits i samband med de utredningar som gjorts under 1900-talet om diakonatet. Det finns säkert flera angelägna områden att forska på inom detta fält men det är knappast en uppgift för Kyrkomötet att göra en sådan prioritering. Utskottet föreslår därför att motionen skall avslås.
Uppsala den 28 september 2006
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson
Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Mary Österström, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Ann-Sofie Persson, Olof Kjellström, Elisabet Nilsson, Lena Petersson, Roland Johansson, Seth Henriksson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.
Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Budgetutskottets yttrande
2006:7y
|
|
|
|
Kvinnohistoria
|
|
|
Till Kyrkolivsutskottet
Budgetutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2006:31 Kvinnohistoria – om diakonissors liv och verksamhet i Svenska kyrkan.
Enligt Kyrkomötets arbetsordning skall Budgetutskottets yttrande inhämtas i ärenden av betydelse för verksamhetsinriktning för den nationella nivån. Budgetutskottet yttrar sig över de konsekvenser för inriktningen som förslaget i ärendet innebär antingen direkt genom nya målformuleringar eller arbetsuppgifter för den nationella nivån eller indirekt genom krav på nya resurser eller på omfördelning av resurser för arbetet.
När det gäller inriktningen på arbetet bedömer utskottet bara om förslaget till beslut innebär att arbetet därmed skall bedrivas med en annan inriktning än den som föreslås i Mål- och rambudgetskrivelsen. Utskottet tar inte ställning till i vilken utsträckning ett förslag innebär ett bättre sätt att nå uppsatta mål eller angiven inriktning. Den bedömningen anser Budgetutskottet att Kyrkolivsutskottet måste göra i sitt betänkande.
När det gäller resurser för verksamhet på den nationella nivån gör Budgetutskottet den samlade bedömningen att Kyrkomötet inte bör medge den nationella nivån ytterligare resurser för att bedriva verksamhet utöver nu föreslagna kostnads- och planeringsramar. Detta med tanke på den ekonomiska utvecklingen som kan antas gälla för kyrkan i stort och också med tanke på de mycket stora ekonomiska problem som många församlingar redan drabbats av eller står inför. Utskottet menar därför att det inte är lämpligt att ge Kyrkostyrelsen nya uppdrag som innebär krav på en utökad kostnadsram.
När det gäller förslaget i motion 2006:31 anser utskottet att förslaget till beslut går att förena med föreslagen inriktning i Mål- och rambudgetskrivelsen. Budgetutskottet anser däremot inte att förslaget motiverar en utökad kostnadsram och menar därför att Kyrkolivsutskottet, vid ett bifall till motionen, i sitt betänkande bör ge Kyrkostyrelsen vägledning i hur resurser för ett verkställande kan frigöras genom förändringar i nu föreslagen verksamhet.
Uppsala den 28 september 2006
På Budgetutskottets vägnar
Marianne Kronberg
Närvarande: Marianne Kronberg, ordförande, Monica Lago, Lars Starkerud, Mats Johansson Flygg, Britas Lennart Eriksson, Kjerstin Sörngård Thulin, Sven Esplund, Thomas Jönsson, Stefan Jonäng, Mats Lindblad, Ulla Samuelsson, Ulla Dahlberg, Bertil Persson, Gustav Thorstensson och Ingemar Karlén.
Biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
